Under lärarutbildningen i Sverige får studenterna lära sig att det finns elever som har "neuropsykiatriska svårigheter". Det är ett begrepp med oklar historia. Vad betyder det? Tomas Ljungberg försöker i denna artikel finna ursprungskällan till detta begrepp. Han ställer sig frågan vad det betyder. Om man lägger ihop myndigheternas påståenden med dagsaktuell statistik leder det till slutsatsen att ungefär en tredjedel av alla pojkar i Sverige har "neuropsykiatriska svårigheter". Kan det stämma? Hur vet man att en elevs svårigheter är "neuropsykiatriska"? Hur skiljer man dem från elever som uppvisar samma svårigheter men som påverkas av stress, utsatthet eller omognad? Frågan är om det finns något trovärdigt svar på dessa frågor över huvud taget.
Under hösten 2024 publicerades här på Flytkraft en granskning som jag gjort av en rapport från Skolinspektionen (Tematisk kvalitetsgranskning, Diarienummer: 2022:6164). Jag var intresserad av vetenskapliga källor bakom hur de använde begreppen ”adhd”, ”neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” (NPF) och ”neuropsykiatriska svårigheter” (NPS). Framför allt var jag intresserad av källor bakom det senare begreppet, ett begrepp som jag inte tidigare sett beskrivet i vetenskapliga sammanhang. Det förekom 120 gånger i rapporten, så det var ett nyckelbegrepp. Jag skrev ett mejl till Skolinspektionen med frågor om vetenskapliga källor till dessa begrepp. Svaret jag fick var mångordigt men inte en enda vetenskaplig källa redovisades.
Vad redovisade Skolinspektionen för källor?
Skolinspektionen angav i stället för vetenskapliga referenser att ”nationella mål och riktlinjer inom skolområdet” utgjorde givna utgångspunkter för deras granskningar. De skrev också om mål uttalade i ”styrdokument”, att Skolinspektionen uttolkar ”författningar” och att deras kvalitetskriterier ska utgå från ”skolförfattningar”. Vidare skrev de att de ”väger in kunskap från vetenskaplig expertis” och att ”direktivunderlaget kvalitetssäkras av anlitad vetenskaplig expert/-er”. Men alltså inte en enda vetenskaplig referens kunde eller ville de lämna som källa för nyckelbegreppet ”neuropsykiatriska svårigheter” (NPS). Detta trots att man på sin hemsida på flera ställen lyfter fram vikten av att arbeta med ett vetenskapligt och källkritiskt förhållningssätt, vilket jag visade i min tidigare granskning.
Går vi tillbaka till den ovan nämnda tematiska kvalitetsgranskningen från Skolinspektionen så kan man på sidan 15 läsa om hur de förklarar begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter” ("NPS"). Man kan också läsa om att det infördes i examensordningar från och med 2017, och att begreppet "NPS" från och med 2021 började användas inom undervisningen för alla lärarstudenter. Det är alltså breddinfört och gäller inom hela utbildningen för alla lärarstudenter. Även om Skolinspektionen inte kunde eller ville lämna vetenskapliga källor i sitt svar till mig så, intressant nog, redovisar de faktiskt en källa direkt i texten på sidan 15.
Det man skriver på sidan 15 är:
Terminologin neuropsykiatriska svårigheter har främst tagits fram för att benämna olika typer av utvecklingsrelaterade tillstånd som innebär att elever möter hinder i sitt lärande och där det eventuellt finns en neuropsykiatrisk bakgrund.
Källan man redovisar för detta är Östlund, Hansson & Ganczarzyk (2022). Källan är redovisad så att det förefaller vara en vetenskaplig källa. Den anger tre författare och årtal och det är sedvanlig kutym inom vetenskapligt arbete att skriva på detta sätt för att referera till en originalkälla. I en källa angivet på detta sätt förväntar man sig att finna skälen och grunden för det man påstår, helt enkelt det man bygger sitt påstående på. Gör man det i den angivna källan?
Vad innehöll den vetenskapliga källa som Skolinspektionen hänvisade till?
Referensen som Skolinspektionen lämnar i rapporten är i själva verket en rapport publicerad av en annan myndighet – Skolverket – och den har titeln Pedagogiska konsekvenser och strategier vid en variation i förmågor författad av just Östlund, D., Hansson, E. & & Ganczarczyk, V. (2022). Den är skriven av tre personer med anknytning till Högskolan i Kristianstad. Det är alltså inte ens en vetenskaplig artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift och som genomgått sedvanlig vetenskaplig granskning. Det är en rapport från en annan myndighet. Dess vetenskapliga värde är därför i sig synnerligen lågt.
Läser man på sidan 5 i denna rapport så återfinner man beskrivningar av "NPS" som ligger helt i linje med vad Skolinspektionen skriver i sin tematiska kvalitetsgranskning. Skolinspektionen hänvisar alltså till en källa där det faktiskt finns stöd för det man skriver, så långt ser allt bra ut. Men vad har Östlund och medarbetare i sin tur för vetenskapliga källor för det som de skriver? Det är detta som ett vetenskapligt källkritiskt förhållningssätt innebär – att söka sig vidare till originalkällorna och dessa ska utgöras av källor av god vetenskaplig kvalitet.
Källan som hela Östlund och medarbetares resonemang bygger på, resonemang som sedan Skolinspektionen spinner vidare på, utgörs av en länk som redovisas längst ner på sidan 5 i rapporten: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/okad-kompetens-om-neuropsykiatriska-svarigheter-och-sex-och-samlevnad-i-lararutbildningarna/
Det är ett par saker som är extra intressanta med att ange detta som sin enda vetenskapliga källa. För det första står det att länken går till ett pressmeddelande. Innebär detta alltså att Skolinspektionen godkänner ett pressmeddelande från Regeringskansliet som en ”vetenskaplig” källa när de använder det helt nya begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter” som grund för sina insatser i skolan?
För det andra, klickar man på länken kommer man inte vidare för att kunna läsa vad pressmeddelandet faktiskt innehåller. Tillträdet till pressmeddelandet är spärrat. Detta är ett intressant sätt att arbeta källkritiskt på, det vill säga, att ange en källa som viktiga resonemang bygger på men som inte går att komma åt och granska. Hur ska man då kunna veta om det finns vetenskapligt stöd för det som påstås?
Jakten på den saknade källan har startat
Hur kan man då göra för att få tag på detta pressmeddelande? Jag gjorde som så att jag dels skrev till Regeringskansliet och frågade om detta pressmeddelande. Dels skrev jag till Skolverket och frågade om hur de kan använda en spärrad länk som källa för så pass viktiga påståenden. Jag frågade också vad som fanns bakom länken. Jag fick relativt snabbt svar från båda ställena, vilket var positivt. Ett visst frågetecken uppstod dock när det som de redovisade som innehållet bakom länken, det vill säga källan i länken, var två olika dokument. Också intressant ur ett källkritiskt perspektiv, de är inte överens om vilken ursprungskällan egentligen är. Men vad var det då för två källor som jag fick mig redovisat?
Svaret från Regeringskansliet bestod av ett citat av texten i det ursprungliga pressmeddelandet, tillsammans med en länk med information om varför Skolverkets länk inte (längre) gick att nå. Detta berodde på att pressmeddelandet hade skickats ut av dåvarande ministern för högre utbildning och forskning – Matilda Ernkrans – och när en ny regering tillträdde hösten 2022 togs tidigare statsråds material bort. Också intressant ur ett källkritiskt perspektiv. En myndighet använder ett pressmeddelande från en politiker som vetenskaplig källa i en av deras viktiga publikationer. Det blir val och regeringen byts ut, och då städas den källa som Skolverket använt bort och går inte längre att nå.
Det pressmeddelandet som Regeringskansliet anger som källa är mycket kort (276 ord), och som texten i länken anger så handlar det om behovet av ökad kompetens om ”neuropsykiatriska svårigheter” och om sex och samlevnad i lärarutbildningarna. Men hur är det med det vetenskapliga innehållet? Man lämnar ju faktiskt detta pressmeddelande som källa för begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter”. Ett viktigt budskap lämnas i meningen:
För att skolan bättre ska kunna möta behoven hos barn och elever med adhd och andra neuropsykiatriska svårigheter föreslår vi…
Motsvarande sätt att uttrycka sig på finns även på några fler ställen i texten.
Pressmeddelandet beskriver det alltså som att adhd både uppfyller kriterierna för att vara en ”neuropsykiatrisk funktionsnedsättning” såväl som att vara en ”neuropsykiatrisk svårighet”. Skillnaden förefaller vara att det enligt pressmeddelandet finns fler ”neuropsykiatriska svårigheter” än just adhd. Men vad detta skulle vara och hur ”neuropsykiatriska svårigheter” definieras och ska kunna upptäckas och särskiljas från andra svårigheter nämns överhuvudtaget inte i pressmeddelandet. Så slutsatsen blir, att detta i själva verket inte alls utgör en vetenskaplig källa för begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter”. Inte ens en närmare beskrivning av vad ”neuropsykiatriska svårigheter” är, hur det ska definieras eller avgränsas framgår av pressmeddelandet. Bara att ökad kompetens om det ska ingå i lärarutbildningarna.
Ger Skolverkets källa stöd för begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter”?
Tittar vi istället på svaret från Skolverket så utgörs det av en promemoria på 38 sidor från Regeringskansliet (U2020/00176/UH; 2020-01-20; Ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och sex och samlevnad i lärarutbildningarna). Promemorian har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) och innehåller förslag till ändringar i högskoleförordningen från 1993 (1993:100) och de ska börja träda i kraft 1 januari 2021.
Promemoria U2020/00176/UH har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) efter att det, i enlighet med vad de skriver, framkommit att det finns ett behov av att lärare får ökad kompetens om ”neuropsykiatriska svårigheter”. I promemorian finns förslag om att införa ändringar i examensbeskrivningarna för flera olika lärarkategorier. Tillägget, som återfinns på flera ställen, är:
visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, inbegripet specialpedagogiska behov hos barn med neuropsykiatriska svårigheter.
Promemorian beskriver på sidan 20 att de baserat på diagnosmanualen DSM-5 gör bedömningen att drygt 5% av alla barn och ungdomar har någon form av ”neuropsykiatrisk funktionsnedsättning”. De skriver vidare att utöver det:
… finns också många barn och elever med liknande utvecklingsrelaterade svårigheter som kan misstänkas ha en neuropsykiatrisk bakgrund.
Det står alltså ingenting i denna så kallade källa vad ”neuropsykiatriska svårigheter” egentligen är, annat än att det skulle vara svårigheter som har en ”neuropsykiatrisk bakgrund”.
Det står också i promemorian om elever med dessa så kallade ”neuropsykiatriska svårigheter” att:
Deras behov av stöd har mycket gemensamt med behoven hos barn och elever som fått en neuropsykiatrisk diagnos.
Men vad är egentligen en ”neuropsykiatrisk bakgrund” och hur ska man dra gränsen mellan en elev med svårigheter för att kunna avgöra om just denna elev har en ”neuropsykiatrisk svårighet” eller inte? Detta ger promemorian överhuvudtaget ingen information om eller vetenskapliga källor till.
Det finns faktiskt en ”källa” angiven, vilket är intressant utifrån det källkritiska perspektiv som dessa granskningar görs. Denna källa utgörs av en annan promemoria ”Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter” (U2017/01365/UH). Låt oss granska denna källa för att se om begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter” finns vetenskapligt beskrivet och definierat där.
Vad innehåller källan bakom källan?
Beskrivningarna av begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter” går lite längre i denna promemoria från 2017 jämfört med den senare från 2020. Utbildningsdepartementet skriver på sidan 4 i sammanfattningen att det finns:
... elever och barn med utvecklingsrelaterade svårigheter som kan misstänkas ha en neuropsykiatrisk bakgrund, men som inte har fått någon diagnos.
De skriver lite längre ned på samma sida:
Med neuropsykiatriska svårigheter menas att en person antingen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller liknande svårigheter som inte är diagnostiserade.
Till slut skriver de på sidan 13 att:
Uttrycket neuropsykiatriska svårigheter används när båda dessa grupper avses.
Så bilden börjar klarna något av vad de avser med begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter”. Utbildningsdepartementet menar alltså att det finns något som man kallar för ”neuropsykiatriska funktionsnedsättningar”. De skriver på sidan 14 i promemorian från 2017 att de utgått ifrån DSM-5 och att ”neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” motsvarar det som i DSM-5 benämns för ”Neurodevelopmental Disorders”. Som jag diskuterat i en tidigare granskning är nog detta det bästa man kan göra.
Författarna till promemorian från 2017 skriver lite senare på sidan 15 att de gör bedömningen att drygt 5% av barn och ungdomar i Sverige har någon form av ”neuropsykiatrisk funktionsnedsättning”, och de ger även några referenser för denna bedömning. Vid den tiden – 2017 eller strax där innan – stämde denna siffra rätt väl med vad forskning gjord utifrån DSM-5 också visat. Så långt kan beskrivningarna sägas vara i överenstämmelse med vetenskaplig kunskap.
Vad är en ”neuropsykiatrisk bakgrund”?
Sen blir det svårare med den vetenskapliga förankringen. ”Neuropsykiatriska svårigheter” skulle alltså vara svårigheter i skolarbetet som kan misstänkas ha en ”neuropsykiatrisk bakgrund” men som inte är diagnostiserade enligt DSM-5. Den viktiga frågan här är, vad menas med en ”neuropsykiatrisk bakgrund”? I fallet med adhd, är det en elev som ter sig ouppmärksam eller överaktiv men som enligt en standardiserad utredning inte når upp till de fulla diagnoskriterierna? Det skulle till exempel kunna innebära att en elev bara uppfyller 4 av 6 kriterier för överaktivitet. Är det detta som utbildningsdepartementet menar? Eller vad menar de?
Hur mycket kan en elev avvika från den svårighet eller funktionsnedsättning som ger en diagnos utan att det skulle benämnas för att vara en ”neuropsykiatrisk svårighet”? Var går alltså gränsen för att avgöra om en svårighet är just en ”neuropsykiatrisk svårighet” eller inte? Var går gränsen för att avgöra om det är en ”neuropsykiatrisk svårighet” eller en svårighet orsakat av något annan, till exempel av en svår psykosocial situation i hemmet? Eller varför inte orsakat av omognad? Det finns inget närmare beskrivet av detta och det ges inga vetenskapliga källor till det man påstår.
Socialstyrelsens definition av begreppet ”neuropsykiatri”
Fördjupar man frågeställningen och analysen ännu lite mer så går begreppet ”neuropsykiatri” att härleda tillbaka till hur Socialstyrelsen använder och förklarar detta begrepp. Socialstyrelsens användning går i sin tur att härleda tillbaka till deras kunskapsöversikt ”ADHD hos barn och vuxna” som de gav ut 2002 (ISBN 91-7201-656-6).
Enligt deras uppfattning (deras narrativ) innebär ”neuropsykiatri” att funktionsnedsättningen har en biologisk orsak, är ärftlig och har ett i princip livslångt förlopp. Omgivnings- och uppväxtförhållanden anses inte vara av betydelse för dess uppkomst. Menar utbildningsdepartementet alltså att de svårigheter som de benämner för ”neuropsykiatriska svårigheter” också är biologiska, ärftliga, livslånga och oberoende av omgivnings- och uppväxtförhållanden?
I promemorian från 2017 anges inte hur det ska avgöras om en svårighet är av ”neuropsykiatrisk” karaktär eller inte. Det anges inte heller hur svår eller uttalad en ”svårighet” måste vara för att benämnas för att vara just en ”neuropsykiatrisk svårighet”. De ger inga källor för sina påståenden, till exempel forskning som visar att ”neuropsykiatriska svårigheter” skulle vara ärftliga och biologiska. Men hur ska man överhuvudtaget kunna göra sådan forskning när det inte ens finns beskrivet hur en ”neuropsykiatrisk svårighet” ska definieras och avgränsas?
Utbildningsdepartementet försöker även i promemorian från 2017 uppskatta hur stor gruppen av elever är som skulle ha denna icke närmare definierade ”neuropsykiatriska svårighet”. De anger att det skulle röra sig minst lika många som de som har en diagnostiserad ”neuropsykiatrisk funktionsnedsättning” (sidan 15). Deras uppskattning är att drygt 5% av barn och ungdomar i Sverige har någon form av ”neuropsykiatrisk” diagnos, vilket innebär deras uppskattning är att minst 10% av eleverna i svenska skolan skulle uppvisa det man benämner för ”neuropsykiatriska svårigheter”.
Vad blir konsekvensen av att använda begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter”?
När vi nu i promemorian från 2017 lite närmare kan se vad man avser med begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter” så kan man också börja diskutera vad konsekvenserna blir av att använda detta begrepp. Den första konsekvensen har jag nämnt redan ovan, nämligen den att då man inte definierat vilka svårigheterna är så kan man inte heller utföra forskning på dem. I internationell forskning är man synnerligen noga med att definiera, det vill säga diagnostisera, de funktionsnedsättningar man forskar på. Mig veterligen finns ingen vetenskaplig forskning som visar att något som har benämnts för ”neuropsykiatriska svårigheter” skulle vara biologiska, ärftliga, livslånga och oberoende av omgivningsförhållanden. Så begreppet förefaller bygga på något som ligger helt utanför etablerad vetenskaplig forskning.
En annan viktig konsekvens är hur stor gruppen är som skulle omfattas av de ökade insatser som promemorian avser. Idag är det inte längre 5% av elever i skolan som har en ”neuropsykiatrisk” diagnos. I flera kommuner har idag 15% av pojkarna en adhd-diagnos. Socialstyrelsen själva anger att rimligt är att ungefär just 15% av manliga skolelever kommer att erhålla en adhd-diagnos, för flickor anges siffran till 11%. Om vi följer promemorians bedömningar borde drygt 30% av pojkar i skolan uppvisa någon form av ”neuropsykiatrisk svårighet” – alltså cirka var tredje manlig elev. Menar alltså utbildningsdepartementet att var tredje manliga elev har en avvikande skolprestation på grund av en medfödd och livslång ”neuropsykiatrisk svårighet” som är opåverkbar av omgivningsförhållanden? Då kan man börja fundera över vad som är en ”svårighet” hos eleven och vad som är en svårighet i själva utbildningssystemet?
Noterbart är också att det i promemorian från 2017, som alltså utgör det politiskt grundade uppdraget till skolmyndigheterna, står explicit att ”neuropsykiatri” är den svenska motsvarigheten till ”neurodevelopmental disorders” i DSM-5. Det var detta som jag hade som utgångspunkt när jag granskade de påståenden om adhd och ”neuropsykiatri” som fördes fram på Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) hemsida i en av mina tidigare granskningar här på Flytkraft. Jag fann då upprepade avvikelser och felaktigheter i deras beskrivningar jämfört med vad DSM-5 anger. I stället för att rätta felaktigheterna på hemsidan plockade Specialpedagogiska skolmyndigheten helt enkelt bort texten som visade att deras användning av begreppet ”neuropsykiatri” motsvarade DMS-5:s ”neurodevelopmental disorders”.
I promemorian från 2017, som alltså ligger bakom hur skolmyndigheterna ska arbeta med ”neuropsykiatri”, framgår klart och tydligt att Regeringskansliet använder begreppet ”neuropsykiatri” som en svensk motsvarighet till begreppet ”neurodevelopmental disorders” i DSM-5. Nu har SPSM tagit bort den kopplingen och använder begreppet på ett nytt sätt och utan att de kan ange några vetenskapliga källor för hur de i stället använder begreppet. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att Specialpedagogiska skolmyndigheten i och med detta inte längre följer det som promemorian innehåller, det vill säga, att man ska följa DSM-5.
För att ytterligare betona det jag skrivit ovan, så befinner vi oss alltså idag i en situation där verkligheten helt har löpt ifrån det budskap som promemorian från 2017 innehöll. Uppskattad förekomst i promemorian stämmer inte alls med verkligheten då antalet elever med en ”neuropsykiatrisk funktionsnedsättning” idag är kanske 3 gånger så många som anges i promemorian. Ska promemorians bedömning av antalet elever med ”neuropsykiatriska svårigheter” gälla så torde idag en tredjedel av alla elever bedömas ha en sådan svårighet.
Sett utifrån detta som bakgrund är det kanske inte så konstigt att vare sig Skolinspektionen eller Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kunnat eller velat ge vetenskapliga källor för det som de skriver på sina hemsidor och i sina rapporter. Helt enkelt för att det inte finns några vetenskapliga källor de kan ange för den desinformation som de för fram. SPSM hänvisar i stället till politiska styrdokument, men granskar man även dem så visar det sig nu att SPSM och Skolinspektionen inte heller följer de politiska styrdokument som deras verksamhet ska utgå ifrån.
Vad står i källan bakom källan bakom källan?
Promemorian från 2020 hänvisar alltså till promemorian från 2017 som en källa för hur de använder begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter”. Men vad har promemorian från 2017 i sin tur för källor för deras användning av begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter”? Låt oss leta vidare för att försöka hitta ursprungskällan där detta begrepp myntats. Någonstans måste det ha kommit ifrån.
Läser man promemorian från 2017 står det att den baseras på en utredning gjord av professor Anders Gustavsson (U2014/01259/SAM). Det står vidare (på sidan 12 i promemorian från 2017) att i uppdraget ingick att bland annat analysera skolväsendets behov av ökad kompetens vad gäller ”neuropsykiatriska funktionsnedsättningar”. Det står ingenting här om att uppdraget skulle innehålla en analys av ”neuropsykiatriska svårigheter”. Uppdraget slutredovisades den 15 juni 2014. Det var alltså i denna utredning som användningen av begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter” borde ha sitt ursprung.
Det framgår av promemorian från 2017 att utredaren inom ramen för sitt uppdrag genomförde en enkät- och intervjuundersökning riktad till olika företrädare för skolsystemet. I promemorian från 2017 står på sidan 4 att:
En undersökning bland ett urval av experter från lärosäten, representanter för berörda myndigheter och intresseorganisationer samt skolchefer i kommuner har visat att det råder nästan total enighet om att både speciallärare och specialpedagoger bör få en fördjupad och breddad kunskap och kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter.
Detta är intressant. Det förefaller alltså inte vara en genomgång av vetenskaplig litteratur som ligger bakom det som skrivs i promemorian. I stället är det intervjuer av vad företrädare ”tycker” är viktigt. Uppdraget gällde frågan om behovet av kunskap om ”neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” ("NPF"). Resultatet blev att företrädarna efterlyste kunskap om ”neuropsykiatriska svårigheter” ("NPS"). När under uppdraget, och varför, bytte man ut begreppen? Politikernas inriktning på ”neuropsykiatriska svårigheter” och, som en följd av detta, skolmyndigheternas inriktning på dessa svårigheter, utgår alltså från att ett antal intervjuade personer ”tyckte” att detta var viktigt? Stämmer detta med vad som står i ursprungskällan?
Ju djupare jag försöker leta efter källor till begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter” desto märkligare blir det. Frågorna hopar sig. För att kunna få svar på mina frågor behöver jag granska den utredning som professor Anders Gustavsson gjorde för att se vad som står där och vad han grundar sig på när han i sin slutrapport förefaller ha infört det nya, och i vetenskapliga sammanhang okända, begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter”.
Jakten på Anders Gustafsson utredning har börjat
I och med att Gustafsson utredning hade beskrivits i promemorian från 2017 så borde den väl bli rätt lätt att hitta idag när allt är digitaliserat, trodde jag. Jag gjorde en grundlig sökning på nätet men det enda jag hittade, som i alla fall lite grand stämde, var en länk till Riksdagens hemsida där själva uppdraget nämndes. Jag skrev då ett mejl till diariet på Riksdagen för att få utredningen utlämnad. De svarade snabbt och skrev att den inte fanns i Riksdagen diarium utan i Regeringskansliets. Nytt mejl till Regeringskansliet, det vill säga till Utbildningsdepartementet.
De svarade också snabbt: ”Hej, bifogat finner du efterfrågad handling.” Det gick ju enklare än jag trodde, tills jag öppnade bifogade handling, som visade sig vara – hör och häpna – promemorian från 2017. Inte Anders Gustavssons utredning.
Kan det vara så illa, eller så intressant, att begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter” infördes, vad det verkar, av utredaren själv utifrån enkäter och intervjuer av skolföreträdare för att de ”tyckte” att det var viktigt. Fanns det ingen som helst vetenskaplig förankring eller vetenskapliga resonemang och källor bakom att begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter” infördes? Och på det begreppet ska skolans arbete vila. En skola som ska bygga på en vetenskaplig grund.
Som jag skrev ovan, det är inte så konstigt att skolmyndigheterna inte kan ge vetenskapliga källor – för de verkar inte finnas. De hänvisar i stället till politiska styrdokument, men nu verkar inte heller de politiska styrdokumenten innehålla något som är vetenskapligt förankrat. Källan till att begreppet ”neuropsykiatriska svårigheter” överhuvudtaget infördes kan varken Riksdagens eller Regeringskansliets diarier hitta och lämna ut. Inte så lite anmärkningsvärt.
Denna serie av granskningar utförs utifrån ett vetenskapligt och källkritiskt perspektiv. Källan som allt utgår ifrån vad gäller Skolmyndigheternas arbete kan ansvariga på den politiska nivån inte hitta. Den är helt enkelt inte diarieförd låter man meddela. Det är oerhört viktig att källkritiskt kunna granska denna källa för att komma till botten med frågan om vad ”neuropsykiatriska svårigheter” anses vara och varför begreppet har införts. Jag letar vidare för att se om jag kan hitta denna utredning på något annat sätt.
To be continued…