Som nyutexaminerad psykolog började jag arbeta inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm. Ganska snart märkte jag att mitt sätt att möta barn och föräldrar inte accepterades av organisationen. Bedömningsfasen fick nämligen inte inledas med ett förutsättningslöst samtal om hur det kom sig att familjen sökt vård, för att tillsammans med familjemedlemmarna ringa in konflikter och teman i deras gemensamma liv. Det fanns ett påbud ovanifrån att de första samtalen skulle ägnas åt en intervjumanual som var utformad för att ställa en medicinsk diagnos på barnet. Utan diagnos skulle man inte erbjuda vård.
När jag förstod att det här förväntades av mig – och att det inte var förhandlingsbart – bytte jag arbetsplats. Samtidigt väcktes ett önskan om att psykiatrin någon gång i framtiden skulle fokusera lite mindre på medicinsk diagnostik och lite mer på relationer och sammanhang.
När en text av 17 psykoterapiforskare publicerades på DN Debatt 2017 väcktes hoppet till liv. Forskarna riktade kritik mot Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av depression och ångest. Artikeln handlade om synen på vad som kan räknas som evidensbaserad vård. De menade att alltför stor vikt lades vid KBT och läkemedelsbehandling medan andra psykoterapiformer prioriterades ner. Mellan raderna i artikeln tyckte jag mig se ett påstående: "Vi kan inte fortsätta att ensidigt se psykiskt lidande som medicinska tillstånd". De 17 forskarna menade att det behövs en bredare vetenskapssyn för att bedöma vilka former av terapi som ger effekt vid psykiskt lidande. Det är inte tillräckligt att endast utgå ifrån medicinsk diagnostik och symtomlindring.
Lite tillspetsat kan andemeningen i Socialstyrelsens svar till forskarna, som sedan också publicerades på DN Debatt, sammanfattas såhär: "Utifrån ett medicinskt perspektiv finns inte någon anledning att vara kritisk mot ett medicinskt perspektiv".
Socialstyrelsens nya riktlinjer ledde alltså till en del debatter och andra protester, men efter en tid sjönk samtalsämnet som en sten. Och ingen förändring skedde – varken av riktlinjerna eller av vårdens organisation.
Då ställde jag mig frågan: Hur får man ett offentligt samtal att hålla sig flytande tillräckligt länge för att det ska kunna påverka samhället? Om inte ens 17 professorer och docenter – som är experter på psykoterapi – kan påverka vårdens utformning, hur ska då en förändring kunna ske?
Inom vården och forskarvärlden finns en stor mängd experter som håller med de 17 psykoterapiforskarna. Experter vars kunskaper dock inte värderas tillräckligt högt för att de ska ges inflytande över dagens tolkning av vad evidensbaserad vård är.
Så jag har undrat hur vi som har en avvikande uppfattning ska kunna göra oss hörda. Hur ska våra röster bli en gemensam röst som Socialstyrelsen och andra myndigheter behöver ta på allvar?
Kan det åtminstone finnas en plattform som alltid flyter, på vilken vi kan stå och se varandra, se att vi inte är ensamma, lära oss av varandra? Vi kommer inte alltid att låta likadant men förhoppningsvis kan våra röster och perspektiv bilda en orkester som når fram med ett och samma budskap: Vi behöver möta människors psykiska lidande med en vetenskaplig och teoretisk bredd snarare än med ett ensidigt medicinskt perspektiv.
Flytkraft är är tänkt att vara den plattformen. Inga enskilda individer eller perspektiv kan bära samtalet tillräckligt länge. Men genom att vara en samlingsplats för många olika röster kan det flyta. Kanske kan det även leda till förändring.
Ett samarbete som växer
Metaforen "flytkraft" handlar alltså om samarbete men också om att alla inte kan samma saker. Om en förändring ska ske inom vården av psykiskt lidande så behöver flera olika kompetenser samverka.
I samband med att Magnus Helander utbildade sig till föräldracoach i Jesper Juuls anda kom han i kontakt med texter som jag skrivit. Han hörde av sig till mig med nyfikna frågor och vi fortsatte att ha kontakt. Det som började som en dialog om föräldraskap ledde sedan till det samarbete som ligger till grund för flytkraft.se.
Magnus peppade mig att bättre försöka nå ut med ord om vikten av relationer och med min kritik av ett ensidigt medicinskt paradigm inom psykiatrin. Då öppnades möjligheter att förverkliga idéer som jag tidigare inte trott var möjliga. Magnus har en lång erfarenhet som mediaproducent och han sa att han kan få ett samtal att flyta med de digitala och sociala världarnas hjälp. Vi bestämde oss för att göra ett försök att bygga en plattform att stå på.
Metaforen "flytkraft" handlar alltså om samarbete. Medan en person samlar tankarna eller behöver vila så är det andra som håller plattformen flytande. När någon sticker ut hakan med kritik – och kanske blir kölhalad av företrädare för den medicinska psykiatrin – så finns en en trygghet om man vet att man står på en plattform som flyter. Andra dagar är det ombytta roller. Därför är en central del av flytkraft.se att bjuda in skribenter och andra som vill bidra med innehåll, kunskap och råd. Vi kommer även ha forum i vilka läsare kan föra samtal och kanske komma på nya initiativ. Tanken är att flytkraft.se ska växa och det går inte att redan nu förutse vad slutprodukten blir.
Många teoretiska och vetenskapliga perspektiv visar samma sak
I flera forum för psykoterapi och sociala frågor dyker det ibland upp texter som kritiserar psykiatrins ensidigt medicinska paradigm. I dessa är kritiken ofta en tillfällig gäst i ett sammanhang i vilket specifika teoretiska och vetenskapliga perspektiv – eller personliga erfarenheter – är huvudsakerna.
På flytkraft.se är det en väl underbyggd kritik mot det medicinska paradigmet som är huvudsaken. Det är nämligen så att personer med helt skilda teoretiska och vetenskapliga perspektiv kommer till likartade slutsatser. Kritiken kommer bland annat från forskare inom biologisk psykiatri (tex. Nassir Ghaemi), från dem som formade DSM-systemet (tex Allen Frances), från brittiska psykologförbundet (se tex. The Power Threat Meaning Framework), från traumaforskning (tex. Bessel van der Kolk) samt från sociologer, psykoterapiforskare och från företrädare för olika psykoterapiinriktningar.
Genom att samla olika teoretiska och vetenskapliga perspektiv i samma forum kan det bli tydligt hur bred kritiken är mot dagens vårdorganisation och hur missvisande det är att förstå och behandla psykiskt lidande ur ett ensidigt medicinskt perspektiv.
Hemsidans delar
På plattformen finns texter och länkar som ger förutsättningar för en gemensam kunskapsbas för förändring, eller för ett paradigmskifte om man så vill. Bland annat presenteras en interaktiv mindmap i vilken vikten av ett paradigmskifte presenteras, bit för bit.
Hemsidans hjärta är dock de återkommande skribenterna och de samtal deras texter ger upphov till. Skribenterna och andra bidragsgivare presenteras under rubriken "Skribenter och medarbetare". Med tanke på vilket intresse som som finns för flytkraft.se redan vid start är det troligt att skaran av skribenter kommer att växa.
Under rubriken "Utbildning" kommer det att finnas föreläsningar och kurser i videoformat. Skribenter och andra är välkomna med förslag. Den första utbildningen skriver jag själv och den är under arbete.
Slutligen innehåller flytkraft.se en workshop i vilken medlemmar kan delta i samtal, diskussioner, zoommöten och kanske komma med nya idéer för hur förändringen ska bli möjlig. Eftersom registrerade medlemmar bjuds in att delta i samtal kan plattformen också vara bas för nya initiativ. Till slut kanske en förändring blir möjlig.
Ett oberoende projekt
Flytkraft är inte kopplat till någon ideologi, religion eller annan rörelse. Basen för innehållet ska vara vetenskap och klinisk erfarenhet även om personliga och filosofiska betraktelser måste vara tillåtna.
Vi har just nu inte något ekonomiskt stöd. Allt arbete har hittills skett ideellt. För att kunna driva hemsidan långsiktigtär vissa inkomster nödvändiga. Planen är att hitta finansieringslösningar.
Om du vill bidra ekonomiskt med en gåva så använd QR-koden nedan. Du som sitter vid en dator kan scanna symbolen med din mobiltelefon. Om du läser på mobilen så kan du hålla fingret på QR-koden så dyker en meny upp, där du hittar en länk till Swish. Om inte det fungerar på din telefon så swisha till numret som står i QR-koden (123-654 44 98).
Inga anonyma röster i våra forum
För att få delta i forum och diskussioner på flytkraft.se behöver man vara registrerad användare. Syftet med Flytkraft är att skapa konstruktiva och respektfulla samtal som för utvecklingen framåt. Vi ser ingen anledning att vara anonym i det arbetet.
Bilder och form
Formgivningen sköts av Magnus Helander.
Fotot på hemsidans framsida är tagen av Clara Dencker.
Foton och illustrationer till texterna är gjorda av Markus Dencker, när inget annat anges.