Varför behövs ett paradigmskifte inom psykiatrisk vård?
Det finns många vetenskapliga faktum som motsäger en ensidigt medicinsk förståelse av psykiskt lidande. Ändå har ett paradigmskifte dröjt. I denna mindmap finns till vänster argument mot det befintliga paradigmet och till höger argument för ett nytt.Texten fortsätter nedan..
Vi börjar med en sammanfattning av Tomas Kuhns begrepp "paradigmskifte". Inom ett paradigm, ett kunskapsfält, tolkas all kunskap utifrån det befintliga tankesystemet. På så vis byggs det upp ett system av teorier och fakta som skapar en enhetlighet.
Inom dagens vård av psykiskt lidande tycks det mesta tolkas utifrån en medicinsk människosyn. Det har skapats ett sammanhållet system av fakta och teorier. På så vis knyts varje enskilt fakta till det medicinska paradigmet. Rastlöshet och koncentrationssvårigheter är till exempel tecken på ADHD.
När Kuhn beskriver ett paradigmskifte har begreppet "anomali" en viktig roll. Med det menas att det dyker upp fakta som motsäger det befintliga tankesystemet. Till en början tolkas dessa kanske som slumpmässiga fel och undantag. Men fler och fler anomalier dyker upp. Till slut blir de för många för att de inte ska tas på allvar. Då börjar vissa teoretiker se att det kan finnas samband mellan anomalierna. En annan teoretisk struktur kanske bättre förklarar helheten?
Inom psykiatrin skulle man återigen kunna exemplifiera med ADHD. Under den första halvan av 2010-talet presenterades statistik som visade att det var större risk för personer födda sent på året att få ADHD-diagnos än för dem som är födda tidigt på året. Det är fakta som stämmer illa med en bild av ADHD som en sammanhållen diagnos som beskriver mer eller mindre medfödda svårigheter. Varför skulle fler barn födda under årets andra halva ha en medfödd neuropsykiatrisk avvikelse?
Det är alltså en anomali. Den här statistiken passar inte in i den medicinska modellen. Den passar bättre i ett paradigm i vilket rastlöshet och koncentrationssvårigheter kan förstås utifrån en mängd olika faktorer, såsom miljöfaktorer i kombination med en relativ omognad. Då skulle den här statistiken kunna förklaras genom att barn födda sent på året i genomsnitt känner en högre stress än barn födda tidigt på året – eftersom de i genomsnitt är lite mer omogna jämfört med kamraterna i sin årskull. Det skulle kunna förklara hur det kommer sig att dessa barn oftare uppvisar koncentrationssvårigheter och rastlöshet.
Vårdorganisationen i Sverige var dock inte redo för ett skifte i sin syn på ADHD. Den här häpnadsväckande statistiken tycks ha mottagits med ett aktivt ointresse. Det verkade som om man både blundade och höll för öronen.
Denna anomali inte ensam. Den medicinska synen på psykiskt lidande är full av anomalier. Det finns till exempel inte en enda biomarkör för en psykiatrisk diagnos, det uppstår epidemier av diagnoser som borde ha samma frekvens år efter år och sist men inte minst har man ännu inte funnit ett enda läkemedel som botar en psykisk sjukdom. Kanske är det dags att vården av psykiskt lidande bejakar ett paradigmskifte?
I denna interaktiva mindmap kan du till vänster läsa om anomalier och argument mot det rådande medicinska paradigmet inom psykiatrin. Till höger finns möjlighet att klicka vidare och läsa på om fakta, vetenskap och teorier som ger skäl att förstå psykiskt lidande ur ett bredare mänskligt perspektiv. För det är så bra ordnat att vi redan har vetenskap och teori som förklarar varför det finns så mycket fakta som motsäger den medicinska ordningen.
Snabblänkar till delarna:
